Känns som att jag är påväg att sprängas. När som helst. Har sån lust att bara kasta saker, ta sönder saker, kunna gråta. Jag behöver hjälp. Men jag litar inte på psykvården. Och jag kan inte ringa min terapeut längre. Jag vet fan inte vart jag ska ta vägen just nu. Det kryper i hela kroppen, kan inte slappna av. Har haft sån sjuk ångest hela dan. Och det blir bara värre. Men jag vågar inte prata med mamma. Vill inte göra henne orolig och ledsen. Jag vill bara få utlopp för all ångest, ilska och frustration jag har i kroppen. Jag försöker använda mig av dbt grejerna men det funkar inte nu. Är påväg att tappa kontrollen helt. Men jag ska försöka. Jag ska försöka behålla lugnet. Så länge jag kan. 10 minuter i taget. Jag måste klara det här. För min familjs skull. Men ju längre jag håller inne på allt. Ju värre blir det i slutändan. Jag orkar inte med den här skiten längre. Ta mig härifrån. Någon annanstans. Bara inte här.